EQ Coachning på distans - äntligen här!
Nu är vi igång med EQ Coachning Light!
Vi lanserar vårt EQ Coachningsprogram Light digitalt och har ett samarbete med plattformen www.utbildning.se !
Ett uppskattat koncept på EI Academy är att erbjuda digitala coachningar som grundar sig på våra olika EQ-verktyg.
EQ Coaching Light är tre tillfällen där vi på ett kort och enkelt sätt via en kartläggning tar fram ett träningsprogram för personlig utveckling för medarbetare, projektledare, chefer och ledare. Vi kan även erbjuda detta till dig som privatperson. Anmäl dig genom att fylla i och kryss för EQ coachning här! Formuläret
Sex sekunder och tjugo minuter - bästa tipset för goda relationer!
Visste du att känslor är kemiska substanser som sitter i cirka sex sekunder och det tar 20 minuter innan de klingat av?
Vi vet alltså att våra känslor sitter i sex sekunder och de resulterar ofta i ett beteende, vi gör eller säger något. Det vi också vet är att det tar ca 20 minuter för vår hjärna att svalna. Det kan vara värt att veta när vi hör häftiga diskussioner eller möter starka känslor hos oss själva och hos andra. Tar du dig tid att ”svalna av”?
Nästa gång du reagerar, är på väg att säga eller göra något, tänk på regeln! Det tar sex sekunder för känslan att komma och 20 minuter för den att klinga av - kan du vänta med din reaktion?
Joshua Freedman som är CEO för Six Seconds återkommer ofta till att när vi utnyttjar känslornas kraft och insikt kan de hjälpa oss att fatta bättre beslut. Vi kan vara smartare med känslor. Det är emotionell intelligens!
Emotions drive people. People drive performance.
Cecilia Jonsson, expert på EI Academy
After Work & brygghäng den 30 juni med EI Academy & Team Sugar Rush!
Kom och häng med oss inför starten av Gotland Runt i Stockholm!
Vi bjuder på AW med skönt brygghäng, dryck & tilltugg, nätverk, intervjuer, tävlingar och insikter om att arbeta med EQ i samarbete och ledarskap. Team Sugar Rush seglar Double Handed på Sugar Rush under Gotland Runt. Det ställer krav på förberedelse, samarbete, uthållighet, ledarskap, respekt och kloka beslut. Hör vad Mats och Fredrik har för erfarenheter, vilka EQ-förmågor de använder och hur de tacklar olika situationer ombord när de seglar dygnet runt.
Plats: I Wasahamnen (bakom Vasamuseet) på Djurgården Stockholm city (återkommer med exakt bryggplats)
Tid: Torsdagen den 30 juni kl.16-20, programstart kl.17
OSA: Ta gärna med en kollega eller vän, tänk på att vi har ett begränsat antal platser.
Anmäl dig genast, men senast 22 juni till Cecilia cecilia@eiacademy.se
Är du bra på att lyssna? Det finns olika sätt visar forskningen!
Artikeln om olika sätt att lyssna fångar mitt intresse. Någon i min närhet har just gett mig återkoppling på mitt sätt att lyssna. Jag fick höra att jag talar om mig själv, ger egna exempel eller vill lösa problemet när personen egentligen bara vill att jag ska bry mig om. Kritiken kändes som spark i magen och jag känner mig nu en aning tilltufsad Här beskriver forskarna hur jag kan anpassa och ändra mitt sätt att lyssna genom de fyra olika lyssnarstilarna.
I sina experiment och studier fann de följande fyra lyssnarstilar:
- Den analytiska lyssnaren - startar neutralt för att sedan analysera problemet
- Den relationella lyssnaren - skapar kontakt och vill känslomässigt förstå det underliggande budskapet
- Den kritiska lyssnaren - vill bedöma samtalets innehåll och trovärdigheten hos den som talar
- Den uppgiftsorienterade lyssnaren - skapar ett samtal som överför viktig information och leder till handling
Forskarna beskriver fem olika sätt att lyssna som kan vara användbart oavsett sammanhang.
Se till att veta varför du lyssnar
Vad behöver den som du talar med? Är det ett råd, hjälp med att lösa ett problem eller bara få förståelse eller omtanke i en viss situation? Om jag lyssnar på ytan - för att få det undanstökat - eller om jag lyssnar på riktigt får betydelse. Det märks på vilket sätt du lyssnar och var du har ditt fokus.
Ta reda på hur du bruka lyssna
Om du är duktig på att lyssna uppgiftsorienterat, men den som pratar med vill bli bemött med förståelse, empati och medkänsla blir samtalet inte så framgångsrikt. Vad har du din preferens när du lyssnar till andra? Är du en kritisk lyssnare eller den relationella lyssnare? Jag är uppenbarligen inte på rätt våglängd i samtal med den personen jag beskrev ovan. Om jag blir medvetna om vad jag oftast gör kan jag bli uppmärksam på det jag förmodligen behöver träna på.
Var uppmärksam på vem som står i fokus
Det är lätt att flytta fokus från den som talar till mig själv genom att i all välmening tala om ett eget exempel. Det resulterar i att den andra upplever sig avbruten och illa berörd. Om du inte flyttar över fokus på den andre genom att ställa en fråga tillbaka har du tappat kontakten och målet med samtalet går förlorat.
Anpassa lyssnandet och åstadkom ett samtal som uppfyller målet med konversationen
I pressade situationer är det lätt att bli forcerad och vi har svårt att anpassa oss efter den som talar. Vi faller lätt in i den lyssnarstil som vi har preferens för. Det kan vi avhjälpa genom att vara mer uppmärksam på dessa situationer och i förväg tänkt igenom vad jag behöver göra, kanske ställa mer frågor som knyter an till andra stilar än den som jag själv använder. Det krävs en del träning tänker jag.
Har jag missat något?
Som vanligt när det gäller beteendeförändringar behöver vi ha strategier för hur vi kan ändra dem och lägga tid på att träna ett nytt sätt att lyssna. I fall där jag vill ge direkt replik kan jag träna mig själv i att lägga in en paus och sedan en fråga till den andra. Det kan handla om samtal med min partner, mina barn och föräldrar, likväl som med mina kollegor eller medarbetare.
”Genom att avsiktligen tillämpa nya sätt att lyssna bygger vi relationer, förstår andra och samarbetar och löser problem bättre” säger MD Rebecca D. Minehart, MBBS Benjamin B. Symon och Laura K. Rock (hbr.org May 31 2022)
Cecilia Jonsson
EI Academy
Fem sätt att rensa för att komma ut ur hjärndimman
De känslomässiga kostnaderna för pandemin har påverkat vårt kognitiva välbefinnande. Jill Suttie, Psy.D. skriver i Great Good Magazine om hur vi kan hantera och komma ur hjärndimman, vi återger ur artikeln, fem sätt att göra det på. Jill Suttie, Psy.D. hänvisar till studier som visar att isolering, stress och osäkerhet kan orsaka glömska och desorganisering vilket påverkar våra kognitiva förmågor.
Varför är det såhär?
Kanske är det för att vi spenderar så mycket tid online, läser nyheter, shoppar, jobbar, till och med umgås via Zoom. När du ständigt stirrar på en skärm – särskilt om du följer händelser som utspelar sig i Ukraina – kommer du att drabbas av stress och uppmärksamhetströtthet av informationsöverbelastning.
Även om den värsta perioden av pandemin kan ha passerat – då sjukdomsfall och dödsfall minskar, och det finns ingen överhängande fara för ytterligare – betalar många av oss fortfarande den kostnaden i form av "hjärndimma". Jill Suttie, Psy.D. skriver i artikeln att forskare har noterat att leva genom pandemin negativt påverkar människors kognition – deras fokus, uppmärksamhet, förmåga att planera och mer.
Det är uppenbart att covid-19-tillstånd har påverkat människors stressnivåer, sömn och mental hälsa – särskilt de som inte hanterar osäkerhet så bra. Detta har i sin tur påverkat vårt kognitiva välbefinnande, vilket leder till sämre prestation på uppgifter som kräver uppmärksamhet, minne eller beslutsfattande.
Är din hjärna dimmig?
Jill Suttie, Ph.D. ger oss fem sätt att göra det på, för att bli ditt bästa jag igen!
1. Bli mer avsiktlig när det gäller att konsumera nyheter
VARFÖR? Jo, för att ingenting fångar uppmärksamhet bättre än negativa nyheter. Men upprepad exponering för kriser orsakar kaos för vårt välbefinnande och kan leda till dåligt beslutsfattande. Om vi vill minska stressen och hålla oss skarpa finns det sätt att tona ner vår mediekonsumtion och vara mer avsiktliga med hur vi konsumerar våra nyheter. Du kan begränsa din användning av sociala medier, eftersom det kan hjälpa dig att känna dig mindre ensam, deprimerad och orolig.
Faktum är att ta pauser från tekniken i allmänhet kan hjälpa dig att fokusera bättre på jobbet och på andra håll.
2. Träna regelbundet – ute om du kan
VARFÖR? Jo, Forskning bekräftar att att vara ute i mer naturliga miljöer är till hjälp för vårt välbefinnande och har positiva effekter på vår kognition utöver de som kommer från enbart träning. Så om du har en park i din närhet, försök att spendera lite tid på att röra dig i ett grönområden särskilt bland träd.
3. Håll kontakten med andra
VARFÖR? Jo, en nyligen genomförd granskning bekräftar av många studier (pre-pandemi) att umgänge är viktigt för att hålla dig själv i kognitiv form. Den fann också att ensamhet ökar människors sårbarhet för kognitiv försämring. Så det är en bra idé att försöka hitta sätt att vara med andra – säkert, naturligtvis – för att hålla din hjärna fungerande.
4. Prova nya utmaningar
VARFÖR? Jo, oavsett om det pågår en pandemi eller inte, är det bra för neural hälsa att använda din hjärna på nya, utmanande sätt och hjälper din hjärna att hålla sig frisk. Självklart ska du inte ta dig an mer att göra om du redan kämpar för att hänga med i grunderna. Men att lägga märke till möjligheter att införliva nya saker i dina vardagliga rutiner – till och med ta en ny väg på promenaden eller prova ett nytt recept – kan ge din hjärna ett roligt träningspass utan att lägga till mer på din att-göra-lista. Du känner förmodligen människor som har använt låsningsbegränsningar som en möjlighet att lära sig spela ett nytt instrument, skriva dikter eller berättelser, studera deras historia eller bygga möbler.
5. Var snäll mot dig själv
VARFÖR? Jo, om du redan provar att göra nya saker för att undvika hjärndimma och fortfarande verkar ha det, slå inte dig själv för det. Vi lever genom extraordinära tider, och därför måste vi öva lite självmedkänsla. Det kan betyda allt från att helt enkelt förlåta dig själv och se till att ha ett litet andrum för återhämtning.
Slutligen
Det är viktigt att acceptera att vi kanske inte är vårt bästa jag just nu och att det kan vara lite utanför vår kontroll. Men om vi kan komma ihåg vad som matar våra hjärnor under de kommande veckorna, kan det hjälpa oss att återfå lite klarhet när vi ser och vågar möta våra egna utmaningar.
Ge dig själv tid att reflektera över hur din hjärna tar in, bearbetar, lagrar och använder informationen. Tänk på att det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete på kort och lång sikt, utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut. Vinsten är att du blir ditt bästa jag!
Vi på EI Academy arbetar med det livslånga lärande dagligen, vi hjälper dig helt enkelt att hitta nya sätt att träna för att få tillbaka balansen mellan förnuft och känsla i vårt beslutsfattande både i arbetet och på fritiden.
Susanne Nordh på EI Academy
Källa
Great Good Magazine at UC Berkeley publicerar vetenskapligt baserade insikter, artikel den 4 mars 2022, författare Jill Suttie, Psy.D. doktorsexamen i psykologi från University of San Francisco.
Äntligen startar vi mentorprogram med KEI Academy!
Vi har tillsammans med Key Management bildat KEI Academy och ett årslångt mentorprogram inom bygg och anläggning för dig som vill utvecklas vidare i din nuvarande roll eller för framtida utmaningar. Vi vill uppmuntra unga och särskilt kvinnor att utvecklas och vara kvar i bygg- och anläggningsbranschen.
Annica Sveholm och Nina Eriksson på Key Management är mycket erfarna inom bygg respektive anläggning och blir programmets mentorer. Cecilia Jonsson hos oss ansvarar för upplägget på de gemensamma gruppträffarna.
Ett gott och framgångsrikt samarbete!
Nyfiken, läs mer och boka din plats här
Vilket av hjärnans nätverk kopplar du på automatiskt - det analytiska eller det empatiska?
Vi på EI Academy hävdar med bestämdhet att det handlar om att använda både vårt förnuft och vår känsla i vårt beslutsfattande och i vårt liv! Det är inte antingen förnuft eller känsla - utan både och!
I vårt samhälle är den analytiska förmågan väl känd och vi har verktyg att utveckla den medan den emotionella förmågan inte är lika självklar att uppmärksamma eller att utveckla. Här återger vi en artikel från Harvard Business Review som visar på hur forskarna M Smith, E van Oosten & R W Boyatzis ser hur hjärnans analytiska (AN) och empatiska (EN) nätverk fungerar. Idag behöver vi bli mer skickliga på att balansera dessa två för att bli bättre på att leda andra och oss själva.
Hur får man då rätt balans?
A. Var medveten om din egen neurala nätverk - din autopilot.
För att bli medveten om ditt dominerande neurala nätverk kommer det att krävas närvaro i ögonblicket. Det är sannolikt det som du använder dig av automatiskt i olika situationer - din autopilot!
Ställ dig frågor som:
- Hur bearbetar jag saker just nu?
- Funderar jag på konkret fakta, detaljer eller lösningar?
- Reflekterar jag mer öppet och kreativt kring möjligheter?
- Funderar jag på vad som är objektivt rätt eller fel?
- Väger jag relativa fördelar med det som verkar rättvist eller moraliskt rättvist?
- I vilka situationer/aktiviteter tenderar jag använda min hjärnas analytiska förmåga?
- Vid vilka tillfällen dras jag mest troligt in i det empatiska nätverket?
- Tillbringar jag mer tid i det analytiska nätverket eller i det empatiska nätverket?
B. Träna det nätverket som du automatiskt inte använder
Du kan träna dina empatiska och analytiska nervnätverkets "muskler". Ett sätt är att prova på att träna det nätverket som du är mindre benägen att använda. Tänk dig en högerhänt basketspelare som arbetar med att dribbla och skjuta med sin vänstra hand för att förbättra sitt totala spel.
Träna ditt empatiska nätverk såhär:
- Avsluta en konversation varje dag där ditt enda syfte är att förstå den andra personen, inte att lösa deras problem eller ge råd. Ge personen din fulla uppmärksamhet. Försök att lyssna bortom vad du hör, anpassa dig till hela bilden av vad du hör och ser (dvs kroppsspråk, röstläge, känslomässiga signaler).
- Om du tror att det finns något du vet med relativ säkerhet, utmana dig själv i det antagandet och agera gör något annat än du brukar.
Träna ditt analytiska nätverk såhär:
- Schemalägg vissa uppgifter på specifika tider för att slutföra dem. Håll dig till de uppsatta tiderna, även om de inte är riktiga deadlines.
- Ta en situation på jobbet som kräver ett nytt tillvägagångssätt för att nå ett framgångsrikt resultat. Innan du söker andras perspektiv, gör lite forskning. Ställ upp frågor som du behöver, lista två till tre nya vägar som du normalt inte skulle tänka på, inklusive personer. Skriv ner fördelar och nackdelar och anteckna för att hjälpa dig vidare.
- Det du kom fram till förväntade du dig det från början?
C. Öva på att balansera båda
När du bemästrar förmågan att vara mer medveten har du utvecklat förmågan att aktivera nätverken efter behov. Nu ska du träna på att balansera de två nätverk, återigen båda nätverken är viktiga. Ditt mål nu är att utveckla en förmåga att växla fram och tillbaka mellan de två nätverken efter behov.
Tänk på det här
När du fattar eller kommunicerar ett beslut som påverkar andra, tänk på potentiella personliga konsekvenser av beslutet. Ta dig tid till att ta hand om både fakta och relationsaspekter.
De analytiska och empatiska nätverken för en konstant ”kamp” i din hjärna. När en aktiveras undertrycks den andra. Du behöver dock inte välja sidor. Det är inte så att det ena är bra och det andra är dåligt - du behöver dem båda. Nyckeln till att maximera din effekt som en ledare med goda relationer - lär dig att vara mer medveten om vilket nätverk som aktiveras vid varje given tidpunkt för då kan du växla fram och tillbaka mellan de två vid behov.
Cecilia Jonsson
EQ/EI-specialist på EI Academy
The Best Managers Balance Analytical and Emotional Intelligence
Smart med känslor - lättare sagt än gjort!
Tips från oss inför helgerna när vi träffar släkt och vänner!
Vi vet att det ligger förväntningar i luften - både outtalade och uttalade. Vi utmanar dig att göra några av dessa punkter;
- Lyssna aktivt och intresserat
- Var nyfiken på nytt och på andra människor
- Samarbeta med andra, kanske inte bara med de som tycker lika
- Var medveten om vad du är bra på
- Visa tydligt vad du tänker, tycker och känner genom att tala om det för andra
Maya Angelous motto gillar vi:
"Jag har lärt mig att människor glömmer vad du sagt och gjort,
men aldrig hur du fick dem att känna sig."
Vi önskar en God och annorlunda jul!
Cecilia & Susanne på EI Academy
Optimism för en bättre framtid!
Nu börjar studierna komma som studerat pandemins effekter inom emotionell intelligens. I denna studie 2021 State of the Heart, en global rapport som är hämtad från Six Seconds, visar på nya trender där vi nu vet hur pandemin påverkade människors känslomässiga intelligens? Vi har valt att belysa två trender nu när vi vet att optimism och risktagande påverkat människor mest under COVID-19.
Trenden visar att;
- det visat sig vara störst skillnader i EQ mellan generation Z och Boomers
- förmågan att känna optimism minskade med 5% bland de under 35 år
- förmågan till konsekvenstänk är den som ökade mest över åldersgrupper, att utvärdera kostnaderna och fördelar med val det fick alla träna på under pandemin
- det har drabbat de yngre hårdare än den äldre åldersgruppen vilket har gett konsekvensen att 1 person på 20 mår dåligt
- ta tag i det nya normala det handlar om att utöva optimism för en bättre framtid
Under ett år som domineras av stress, ensamhet och rädsla kommer detta inte direkt som en överraskning. Därför blir det nödvändigt att vi återinvesterar i några av de känslomässiga intelligensfärdigheter som vi kollektivt har förlorat det senaste året.
Trenden visar sig störst skillnad mellan generation Z dvs den yngre generation, för att öka optimismen som är kopplat till ett välmående under pandemin, det är inte kört som ung, > 35 år har redan struktur och skapat stabilitet som kan hjälpa de yngre för att de ska sätta sig in i och förstå sig själva i ett större sammanhang. Menar en av forskarna som leder studien, Joshua Freedman.
Förmågan till optimism handlar ju om att förvärva en motståndskraft, resilience och uthållighet som är en viktig beståndsdel i det vi kallar EQ. Om man tittar på neurobiologin är denna nedgång vettig. När vi känner stress är vi biologiskt programmerade att vara mindre kreativa, mindre medkännande, mindre visionära.
Varför är optimism verkligen viktigt. Därför att det är starkt korrelerat med viktiga resultat som att fatta bra beslut, ha relationer med kvalitet, arbeta effektivt och upprätthålla mentalt och fysiskt välbefinnande.
Eftersom många länder går in i en ny fas av pandemin, är det dags att avsiktligt välja en ny attityd av hopp och optimism. "Vi måste anpassa oss till att vara öppna för möjligheter och det okända, i motsats till att gå på det som är känt och säkert," säger Joshua Freedman, CEO Six Seconds. Det är där optimism, kreativitet och samarbete kommer in. Dessa förmågor behöver träning när vi minskade vårt fokus på en viss kris 2020, men nu är de viktigare än någonsin.
EI Academy har en modell för emotionell intelligens – via ett enkelt och kraftfullt ramverk för att fatta bättre beslut.
#TimeForEQ #sixseconds #Eiacademyse #EQ #emotionellintelligens #leadership #självledarskap #optimism
Hör av dig till oss om du vill utveckla din EQ och din optimism – vi hjälper gärna!
Susanne och Cecilia, EI Academy
Källa
Six Second har via sin State of the Heart rapport spårat de förändrade trenderna inom emotionell intelligens (EQ) sedan 2011. State of the Heart bygger på en stor global datauppsättning från över 129 länder och använder ett randomiserat urval balanserat efter geografi, kön och ålder.