EI Academy Network i Linköping - tack för nätverksstart om EQ på Choice Hotel!

Hej nätverket

Tack till er härliga människor som kom till vår frukost och gjorde detta till en riktigt bra start på dagen!

Att få dela kunskap, utbyta erfarenheter, öva och träna tillsammans på EQ/EI förmågor för att vi ska bli smartare med våra känslor. Det handlar om  att kunna uttrycka och sätta ord, att se samband för att kunna blanda både vår rationella sida med den emotionella.
Vårt motto är; det är inte antingen eller, utan både och!

Våra konsulter och EI/EQ Experter Cecilia Jonsson och Susanne Nordh slog hål på några myter kring emotionell intelligens och talade om vad som gör EQ framgångsrikt.Hur kan vi praktisera EQ? I sammanhanget är det värt att nämna det ansedda World Economic Forum sa 2020 att EI är 1 av 6 framgångsfaktorer i det nya ledarskapet som samhället står inför.

Tack till Choice Hotel i Linköping för god frukost i en hemtrevlig miljö och vårt nya samarbete med Sarah Böhlmark.

Nyfiken? Håll utkik mer kommer under våren!

Susanne Nordh, EI Academy Linköping

by Cecilia Jonsson

Sex sekunder och tjugo minuter - bästa tipset för goda relationer!

Visste du att känslor är kemiska substanser som sitter i cirka sex sekunder och det tar 20 minuter innan de klingat av?
Vi vet alltså att våra känslor sitter i sex sekunder och de resulterar ofta i ett beteende, vi gör eller säger något. Det vi också vet är att det tar ca 20 minuter för vår hjärna att svalna. Det kan vara värt att veta när vi hör häftiga diskussioner eller möter starka känslor hos oss själva och hos andra. Tar du dig tid att ”svalna av”?

Nästa gång du reagerar, är på väg att säga eller göra något, tänk på regeln! Det tar sex sekunder för känslan att komma och 20 minuter för den att klinga av - kan du vänta med din reaktion?

Joshua Freedman som är CEO för Six Seconds återkommer ofta till att när vi utnyttjar känslornas kraft och insikt kan de hjälpa oss att fatta bättre beslut. Vi kan vara smartare med känslor. Det är emotionell intelligens!

Emotions drive people. People drive performance.

Cecilia Jonsson, expert på EI Academy

by Cecilia Jonsson

Är du bra på att lyssna? Det finns olika sätt visar forskningen!

Artikeln om olika sätt att lyssna fångar mitt intresse. Någon i min närhet har just gett mig återkoppling på mitt sätt att lyssna. Jag fick höra att jag talar om mig själv, ger egna exempel eller vill lösa problemet när personen egentligen bara vill att jag ska bry mig om. Kritiken kändes som spark i magen och jag känner mig nu en aning tilltufsad  Här beskriver forskarna hur jag kan anpassa och ändra mitt sätt att lyssna genom de fyra olika lyssnarstilarna.

I sina experiment och studier fann de följande fyra lyssnarstilar:

1. Den analytiska lyssnaren - startar neutralt för att sedan analysera problemet
2. Den relationella lyssnaren - skapar kontakt och vill känslomässigt förstå det underliggande budskapet
3. Den kritiska lyssnaren - vill bedöma samtalets innehåll och trovärdigheten hos den som talar
4. Den uppgiftsorienterade lyssnaren - skapar ett samtal som överför viktig information och leder till handling

Forskarna beskriver fem olika sätt att lyssna som kan vara användbart oavsett sammanhang.

Se till att veta varför du lyssnar

Vad behöver den som du talar med? Är det ett råd, hjälp med att lösa ett problem eller bara få förståelse eller omtanke i en viss situation? Om jag lyssnar på ytan - för att få det undanstökat - eller  om jag lyssnar på riktigt får betydelse. Det märks på vilket sätt du lyssnar och var du har ditt fokus.

Ta reda på hur du bruka lyssna

Om du är duktig på att lyssna uppgiftsorienterat, men den som pratar med vill bli bemött med förståelse, empati och medkänsla blir samtalet inte så framgångsrikt. Vad har du din preferens när du lyssnar till andra? Är du en kritisk lyssnare eller den relationella lyssnare? Jag är uppenbarligen inte på rätt våglängd i samtal med den personen jag beskrev ovan. Om jag blir medvetna om vad jag oftast gör kan jag bli uppmärksam på det jag förmodligen behöver träna på.

Var uppmärksam på vem som står i fokus

Det är lätt att flytta fokus från den som talar till mig själv genom att i all välmening tala om ett eget exempel. Det resulterar i att den andra upplever sig avbruten och illa berörd. Om du inte flyttar över fokus på den andre genom att ställa en fråga tillbaka har du tappat kontakten och målet med samtalet går förlorat.

Anpassa lyssnandet och åstadkom ett samtal som uppfyller målet med konversationen

I pressade situationer är det lätt att bli forcerad och vi har svårt att anpassa oss efter den som talar. Vi faller lätt in i den lyssnarstil som vi har preferens för. Det kan vi avhjälpa genom att vara mer uppmärksam på dessa situationer och i förväg tänkt igenom vad jag behöver göra, kanske ställa mer frågor som knyter an till andra stilar än den som jag själv använder. Det krävs en del träning tänker jag.

Har jag missat något?

Som vanligt när det gäller beteendeförändringar behöver vi ha strategier för hur vi kan ändra dem och lägga tid på att träna ett nytt sätt att lyssna. I fall där jag vill ge direkt replik kan jag träna mig själv i att lägga in en paus och sedan en fråga till den andra. Det kan handla om samtal med min partner, mina barn och föräldrar, likväl som med mina kollegor eller medarbetare.

”Genom att avsiktligen tillämpa nya sätt att lyssna bygger vi relationer, förstår andra och samarbetar och löser problem bättre” säger MD Rebecca D. Minehart, MBBS Benjamin B. Symon  och Laura K. Rock (hbr.org  May 31 2022) 

What's Your Listening Style? 

Cecilia Jonsson

EI Academy 

by Cecilia Jonsson

Fem sätt att rensa för att komma ut ur hjärndimman

De känslomässiga kostnaderna för pandemin har påverkat vårt kognitiva välbefinnande. Jill Suttie, Psy.D. skriver i Great Good Magazine om hur vi kan hantera och komma ur hjärndimman, vi återger ur artikeln, fem sätt att göra det på. Jill Suttie, Psy.D. hänvisar till studier som visar att isolering, stress och osäkerhet kan orsaka glömska och desorganisering vilket påverkar våra kognitiva förmågor.

Varför är det såhär?

Kanske är det för att vi spenderar så mycket tid online, läser nyheter, shoppar, jobbar, till och med umgås via Zoom. När du ständigt stirrar på en skärm – särskilt om du följer händelser som utspelar sig i Ukraina – kommer du att drabbas av stress och uppmärksamhetströtthet av informationsöverbelastning.

Även om den värsta perioden av pandemin kan ha passerat – då sjukdomsfall och dödsfall minskar, och det finns ingen överhängande fara för ytterligare  – betalar många av oss fortfarande den kostnaden i form av "hjärndimma". Jill Suttie, Psy.D. skriver i artikeln att forskare har noterat att leva genom pandemin negativt påverkar människors kognition – deras fokus, uppmärksamhet, förmåga att planera och mer.

Det är uppenbart att covid-19-tillstånd har påverkat människors stressnivåer, sömn och mental hälsa – särskilt de som inte hanterar osäkerhet så bra. Detta har i sin tur påverkat vårt kognitiva välbefinnande, vilket leder till sämre prestation på uppgifter som kräver uppmärksamhet, minne eller beslutsfattande.

Är din hjärna dimmig? 

Jill Suttie, Ph.D. ger oss fem sätt att göra det på, för att bli ditt bästa jag igen!

1.     Bli mer avsiktlig när det gäller att konsumera nyheter

VARFÖR? Jo, för  att ingenting fångar uppmärksamhet bättre än negativa nyheter. Men upprepad exponering för kriser orsakar kaos för vårt välbefinnande och kan leda till dåligt beslutsfattande. Om vi ​​vill minska stressen och hålla oss skarpa finns det sätt att tona ner vår mediekonsumtion och vara mer avsiktliga med hur vi konsumerar våra nyheter. Du kan begränsa din användning av sociala medier, eftersom det kan hjälpa dig att känna dig mindre ensam, deprimerad och orolig.

Faktum är att ta pauser från tekniken i allmänhet kan hjälpa dig att fokusera bättre på jobbet och på andra håll.

2.     Träna regelbundet – ute om du kan

VARFÖR? Jo, Forskning bekräftar att att vara ute i mer naturliga miljöer är till hjälp för vårt välbefinnande och har positiva effekter på vår kognition utöver de som kommer från enbart träning. Så om du har en park i din närhet, försök att spendera lite tid på att röra dig i ett grönområden särskilt bland träd.

3.     Håll kontakten med andra

VARFÖR? Jo, en nyligen genomförd granskning bekräftar av många studier (pre-pandemi) att umgänge är viktigt för att hålla dig själv i kognitiv form. Den fann också att ensamhet ökar människors sårbarhet för kognitiv försämring. Så det är en bra idé att försöka hitta sätt att vara med andra – säkert, naturligtvis – för att hålla din hjärna fungerande.

4. Prova nya utmaningar

VARFÖR? Jo, oavsett om det pågår en pandemi eller inte, är det bra för neural hälsa att använda din hjärna på nya, utmanande sätt och hjälper din hjärna att hålla sig frisk. Självklart ska du inte ta dig an mer att göra om du redan kämpar för att hänga med i grunderna. Men att lägga märke till möjligheter att införliva nya saker i dina vardagliga rutiner – till och med ta en ny väg på promenaden eller prova ett nytt recept – kan ge din hjärna ett roligt träningspass utan att lägga till mer på din att-göra-lista. Du känner förmodligen människor som har använt låsningsbegränsningar som en möjlighet att lära sig spela ett nytt instrument, skriva dikter eller berättelser, studera deras historia eller bygga möbler.

5. Var snäll mot dig själv

VARFÖR? Jo, om du redan provar att göra nya saker för att undvika hjärndimma och fortfarande verkar ha det, slå inte dig själv för det. Vi lever genom extraordinära tider, och därför måste vi öva lite självmedkänsla. Det kan betyda allt från att helt enkelt förlåta dig själv och se till att ha ett litet andrum för återhämtning.

Slutligen

Det är viktigt att acceptera att vi kanske inte är vårt bästa jag just nu och att det kan vara lite utanför vår kontroll. Men om vi kan komma ihåg vad som matar våra hjärnor under de kommande veckorna, kan det hjälpa oss att återfå lite klarhet när vi ser och vågar möta våra egna utmaningar.

Ge dig själv tid att reflektera över hur din hjärna tar in, bearbetar, lagrar och använder informationen. Tänk på att det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete på kort och lång sikt, utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut. Vinsten är att du blir ditt bästa jag!

Vi på EI Academy arbetar med det livslånga lärande dagligen, vi hjälper dig helt enkelt att hitta nya sätt att träna för att få tillbaka balansen mellan förnuft och känsla i vårt beslutsfattande både i arbetet och på fritiden.

Susanne Nordh på EI Academy

Källa
Great Good Magazine at UC Berkeley publicerar vetenskapligt baserade insikter, artikel den 4 mars 2022, författare Jill Suttie, Psy.D.  doktorsexamen i psykologi från University of San Francisco.

by Cecilia Jonsson

Optimism för en bättre framtid!

Nu börjar studierna komma som studerat pandemins effekter inom emotionell intelligens. I denna studie 2021 State of the Heart, en global rapport som är hämtad från Six Seconds, visar på nya trender där vi nu vet hur pandemin påverkade människors känslomässiga intelligens? Vi har valt att belysa två trender nu när vi vet att optimism och risktagande påverkat människor mest under COVID-19.

Trenden visar att;

• det visat sig vara störst skillnader i EQ mellan generation Z och Boomers
• förmågan att känna optimism minskade med 5% bland de under 35 år
• förmågan till konsekvenstänk är den som ökade mest över åldersgrupper, att utvärdera kostnaderna och fördelar med val det fick alla träna på under pandemin
• det har drabbat de yngre hårdare än den äldre åldersgruppen vilket har gett konsekvensen att 1 person på 20 mår dåligt
• ta tag i det nya normala det handlar om att utöva optimism för en bättre framtid

Under ett år som domineras av stress, ensamhet och rädsla kommer detta inte direkt som en överraskning. Därför blir det nödvändigt att vi återinvesterar i några av de känslomässiga intelligensfärdigheter som vi kollektivt har förlorat det senaste året.

Trenden visar sig störst skillnad mellan generation Z dvs den yngre generation, för att öka optimismen som är kopplat till ett välmående under pandemin, det är inte kört som ung, > 35 år har redan struktur och skapat stabilitet som kan hjälpa de yngre för att de ska sätta sig in i och förstå sig själva i ett större sammanhang. Menar en av forskarna som leder studien, Joshua Freedman.

Förmågan till optimism handlar ju om att förvärva en motståndskraft, resilience och uthållighet som är en viktig beståndsdel i det vi kallar EQ. Om man tittar på neurobiologin är denna nedgång vettig. När vi känner stress är vi biologiskt programmerade att vara mindre kreativa, mindre medkännande, mindre visionära.

Varför är optimism verkligen viktigt. Därför att det är starkt korrelerat med viktiga resultat som att fatta bra beslut, ha relationer med kvalitet, arbeta effektivt och upprätthålla mentalt och fysiskt välbefinnande.

Eftersom många länder går in i en ny fas av pandemin, är det dags att avsiktligt välja en ny attityd av hopp och optimism. "Vi måste anpassa oss till att vara öppna för möjligheter och det okända, i motsats till att gå på det som är känt och säkert," säger Joshua Freedman, CEO Six Seconds. Det är där optimism, kreativitet och samarbete kommer in. Dessa förmågor behöver träning när vi minskade vårt fokus på en viss kris 2020, men nu är de viktigare än någonsin.

EI Academy har en modell för emotionell intelligens  – via ett enkelt och kraftfullt ramverk för att fatta bättre beslut.

#TimeForEQ #sixseconds #Eiacademyse #EQ #emotionellintelligens #leadership #självledarskap #optimism

Hör av dig till oss om du vill utveckla din EQ och din optimism – vi hjälper gärna!

Susanne och Cecilia, EI Academy

Källa

Six Second har via sin State of the Heart rapport spårat de förändrade trenderna inom emotionell intelligens (EQ) sedan 2011. State of the Heart bygger på en stor global datauppsättning från över 129 länder och använder ett randomiserat urval balanserat efter geografi, kön och ålder.

by Cecilia Jonsson

Hybrida arbetsplatser kräver strategier för psykogogisk trygghet!

Hybrida arbetsmiljöer kräver nya strategier. Eugene Dilan, PhD, skriver om hur vi kan arbeta för den psykologiska tryggheten när vi går in i en hybrid arbetsmiljö.

Dr. Amy Edmondson, pionjären och grundaren av uttrycket psykologisk trygghet pratar om ett öppet klimat som en förutsättning för framgångsrika team. I ett öppet klimat känner vi oss bekväma, våga erkänna våra misstag och utmanas att utvecklas - då skapas goda samarbeten där vi växer och är innovativa. Då behöver vi också förmågan att läsa av andra människors känslor - empati!

När vi “hybridarbetar”, med kollegor på kontoret och på distans, är det svårt att bygga den psykologiska tryggheten och skapa det som gör oss framgångsrika. Vi ses inte, vi har ingen daglig kommunikation, vi går miste om snacket och vi lär inte känna varandra. Om vi vill skapa en psykologiskt trygg arbetsplats krävs det att vi är medvetna och proaktiva!

Fyra sätt att skapa och åstadkomma trygghet i ett team som "hybridarbetar":

1. Skapa möjligheter till att vara sociala.

Testa;

• Lägg in fem minuter extra för reflektion, backspegel för att komma ikapp tillsammans i varje hybridmöte
• Lägg in regelbundna utanför-arbetsplatsen-aktiviteter, till exempel AW, fika eller gemensamma middagar där ni får träffas fysiskt
• Se till att medvetet checka in både medarbetare på distans och de som sitter med personligen i teamet för att se hur de har det

Att ge dina medarbetare möjlighet att bli hörda, sedda och bekräftade  bidrar positivt till den kollektiva känslan av psykologisk säkerhet.

2. Kommunicera effektivt

Kommunikation måste få högsta prioritet samtidigt som det är särskilt utmanande i hybrid- och distansarbete. Det är lätt att läsa in saker som inte finns där eller känner att det vi gör inte är tillräckligt bra och till och med att jobbet kan vara i fara.

Hur kan vi bekämpa denna ”hybridmiljökommunikationsutmaning”

Testa:

• Sätt tydliga förväntningar på tidplaner, mål och riktlinjer för de som arbetar på distans och på plats
• Erbjud regelbunden feedback och återkoppling (plus och minus) för att utveckla en känsla av trygghet, tillit och förtroende.
• Kalibrera teamet genom att göra regelbundna incheckningar för att undvika kommunikationsmissar och korrigera ev. missförstånd direkt.

3. Våga ta emot feedback.

Feedback är ofta ett känsligt ämne, särskilt för dem du inte ofta ser personligen. Vi reagerar olika på feedback och vissa kan se uppleva det som mer problematiskt och jobbigt än det faktiskt är och därför bör den komma främst från en ledare.

Om du som ledare ber om och tar emot feedback när du har gjort ett misstag kommer du att visa ditt team att du är seriös med att skapa psykologisk trygghet. Det handlar om hur människor behandlas när saker går fel och tar ansvar för sina egna misstag, vi vill ju att andra ska hantera sina egna misstag. Om du vågar kan det minska rädslan för att erkänna misstag och det blir naturligt att acceptera att ge och ta emot feedback.

4. Träna din medvetenhet.

Mycket stress och press leder till en sämre reaktion till det som händer runt omkring dig och det kan smitta av sig på dina kollegor i form av skuldkänslor, stress och frustration. Det är inte ett bra klimat för psykologisk trygghet. Då är det bra om du kan bli medveten om hur stress påverkar dig, din kommunikation och teamets välmående.

När du pratar med någon, var då uppmärksam på vilken effekt det har på andra, verbalt och icke-verbalt. Det kan vara svårare med distansarbetande kollegor - gör då regelbundna in-checkningar istället för telefonsamtal så att du kan läsa deras reaktioner bättre. Använd telefonen till korta avstämningar dock.

Den utmanande delen med att skapa en psykologiskt trygg arbetsmiljö är att den behöver underhållas, annars blir den kortvarig. Därför behöver du känna igen när den psykologisk tryggheten utmanas för att upprätthålla tilliten i en hybrid arbetsmiljö. Det viktigaste är att förstå din del i misstag och missförstånd, vara öppen och ärlig under vägen för att förstärka din önskan att skapa en trygg och tillitsfull miljö för ditt hybridarbetande team.

Slutligen, för att skapa en öppenhet och tillit till varandra kräver att vi uppmärksammar frågan. Om vi inkluderar andra, öppet erkänner våra misstag och kommunicerar så att alla ska känna sig sedda, hörda och bekräftade kommer vi att kunna ”hybridarbeta” tillsammans.

Cecilia Jonsson på EI Academy

by Cecilia Jonsson

När du som chef & ledare upplevs som stressande vid hemarbete!

Det blev hemarbete även efter sommaren, vilket påverkar oss som kollegor, chefer och ledare. Dr. Tomas Chamorro-Premuzic skriver i sin artikel på Harvard Business Review ”Five ways leaders accidentally stress out their empolyees” om hur chefers och ledares beteende kan bli kontraproduktiva och upplevas som stressande för oss. Här kommer några exempel och hur vi kan övervinna dem tillsammans!

Använder negativt laddade ord.
När vi inte träffas och kan tolka hela personens kroppsspråk/-rörelser får det skrivna och sagda ordet större betydelse. Tomas menar att det är mottagaren som avgör om ordet uppfattas som negativt , vilket gör att det är högst individuellt vilka ord som ökar stress, ångest eller skapar bekymmer. Effekten blir olika beroende på om en ledare väljer att tala om hopp, effektivisering och ”ljuset i tunneln” istället för risk för pandemi, lågkonjunktur, depression eller neddragningar.
Att tänka på: Se till att ditt skrivna ord är fritt från negativ laddning och var medveten om att vara tydlig och beskriv dina intentioner. Ta hjälp av någon som korrekturläser det du skriver. Undvik tvetydig kommunikation och var förberedd på att allt du skriver kan läsas om igen och ”övertolkas”.

Är oberäknelig.
Ofta förordar vi spontanitet och ovanliga idéer som en del av kreativitet, innovation och fritt tänkande. Vi brukar kunna ändra oss, göra snabba förändringar i verksamheten och ta vissa snabba beslut. I det allra flesta fall behöver vi en viss förutsägbarhet i livet och nu har covid-19 berövat oss mycket av det normala, förutsägbara och våra framtidsutsikter – vi vet inte vad viruset leder till och hur länge pandemin kommer att pågå.
Att tänka på: Var tillförlitlig, tydlig och kanske till och med tråkigt strukturerad. Använd dig av ”digital inkludering”. Undvik att introducera för komplexa förändringar som kan göra omgivningen osäker. Håll struktur på möten, dela dina förväntningar, undvik sista-minuten-ändringar och fortsätt med välkända rutiner som fanns före pandemin.

Visar känslomässig instabilitet.
Att vara alltför engagerad som chef/ledare upplevs som känslomässiga berg-och-dalbanor och kan vara stressande för teamet. Ofta kan ledarens entusiasm öka på en känsla av stress hos kollegorna – det är nämligen smittsamt! En ledare bör ha kompetens att hantera press och stress och sätta på sig ett ”poker face” för teamets skull.
Att tänka på: Se till att du har personer eller ställen där du kanaliserar och hanterar din egen stress utanför ditt team och avskilt från din personal. Om du kan förmedla ett lugn till din omgivning kan du skapa en känslomässig stabilitet. Det finns olika sätt att göra det på genom olika övningar, reflektion, mindfulness, fysisk träning, mat och god sömn.

Uttrycker sig pessimistiskt.
Under normala omständigheter kan ett visst mått av pessimism vara användbart när det gäller att minimera risker, upptäcka och förebygga hinder, för att undvika arrogans och alltför försiktigt övervägda beslut. Ledarens pessimism i stressade och oroliga tider har dock en tendens att förstoras och överföras på kollegorna eller teamet.
Att tänka på: Även om du känner dig pessimistisk och dessutom visar det öppet, kan det innebära att stressen och ångesten ökar hos andra. Om du kan hantera känslan och istället visa på hopp och positiva framsteg skapar du lugn och känslomässig stabilitet som istället stärker din omgivning och ditt team.

Ignorerar andra människors känslor.
Det största misstaget är när vi är hyperfokuserade och upptagna med våra egna känslor och därmed inte ser och ignorerar andras känslor. Nyckeln är förmågan till nyfikenhet och empati. Du blir bra på detta om du är fokuserad på andra som finns omkring dig! De senaste två decennierna har vi blivit uppmärksammade på hur viktigt emotionell intelligens (EI) är. De ledare som har en större EI-förmåga kan bättre förstå och hantera sina egna känslor och hur de påverkas av andras känslor.
Att tänka på: I svåra tider är det viktigt att intressera sig för människors känslor, humör och stressnivå snarare än att kontrollera deras prestationer, produktivitet och arbetsuppgifter. Ha en-till-en-möten med dina kollegor och teammedlemmar, öka frekvensen av kommunikation och ställ öppna frågor för att skapa mer engagemang och visa empati, medkänsla, genom att vara nyfiken så mycket du bara kan. Se till att få en interaktion med alla dina teammedlemmar på något sätt.

“When dealing with people remember you are not dealing with creatures of logic, but creatures of emotion."
       Dale Carnegie

Du, som ledare och chef, är en förstärkare av människors känslor. Om du gör saker rätt kan du få fram det bästa av människor i svåra tider. Om du gör saker fel sänker du deras moral och prestation även om allt är ok, menar Dr. Tomas Chamorro-Premuzic.

Hoppas du har glädje av detta och kan skapa ditt eget personliga ledarskap under andra omständighet än det normala. Framtiden kommer att bjuda på ett annorlunda arbetsliv – låt oss hitta de rätta verktygen tillsammans!

Cecilia Jonsson, EI & EQ expert på eiacademy.se

by Cecilia Jonsson

Fem enkla saker kring det sociala behovet i virtuella team

EI Academy har dykt i forskningen kring vikten av ledarskap i den sociala dimensionen och de mellanmänskliga relationernas betydelse under distansarbete kan vara skillnaden mellan välmående och psykisk ohälsa. Till följd av covid-19 arbetar många hemifrån och kortare arbetstid, så vi har sammanfattat det i några  enkla tips.

State of Remote Work Report 2020 undersöker varje år vad 3500 anställda över världen som helt eller delvis arbetar i virtuella team anser om en rad saker kring sitt digitala arbete. Rapporten kom före Coronakrisen och redovisar följande:

• 20% uppger att de kämpar med samarbete och kommunikation.
• 20% uppger att de kämpar med ensamhet.
• 18% uppger att de kämpar med svårigheten att lämna sin digitala arbetsplats. (Not being able to unplug)

(Källa: https://lp.buffer.com/state-of-remote-work-2020)

Emiliana Simon-Thomas, Ph.D., Science Director på Greater Good Science Center, och specialist på Happiness at Work, menar att det finns fyra nycklar till välmående på arbetsplatser även i arbete på distans;

• vetskap och kunskap om syftet
• känna engagemang
• möjlighet till återhämtning och stresshantering
• välvilja och vänlighet

(Källa: https://greatergood.berkeley.edu)

Nedan finns fem saker att ta fasta på när det gäller att få till stånd just den sociala dimensionen - det händer inte av sig självt.

1. Tydliggör syftet!
Team och arbetsgrupper har olika syften med sitt arbete, så även virtuellt i projektteam, säljteam, ledningsteam och kollegiala team. Vad är mötets syfte? Vad förväntas jag och de andra bidra med? Var uppmärksam på att det kräver olika ledarskap - även virtuellt!

2. Storleken har betydelse!
Det är ofta storleken i mötet som gör om man känner sig delaktig. Växla mellan möten med envägs- eller flervägskommunikation, låt inte alla delta i allt, tillåt teamet att dela upp sig i mindre grupper för större produktivitet i det ni ska åstadkomma oavsett om det är innovation, problemlösning, framtagning av förslag eller att utveckla nytt.

3. Kriget om att få ordet - eller att aldrig nå fram!
Agendan gör mötet förutsägbart, lär känna ditt team, fördela ordet genom att göra en talarlista i förväg eller i chatten så att alla får taltid under mötet. Vill du att alla ska kommentera eller ha en åsikt, synpunkt eller komma med förslag behöver du förbereda det! Personer som är bekväma, ivriga och villiga att kommentera får ofta mycket taltid medan den som inte tar ordet, inte känner sig bekväm med att prata rakt ut, som är återhållsam eller mer introvert har ofta svårt att nå fram i virtuella team. Som mötesledare bör du ställa dig frågorna: Vad ska resultatet vara med mötet? Hur ska du få alla att delta med förslag och idéer? Hur kan alla i teamet känna sig trygga och involverade?

4. Fokusera på det sociala för att nå ansvarstagande och engagemang!
Om du leder ett team som ska åstadkomma något tillsammans över tid, lägg in moment av lära-känna-karaktär där du lär känna ditt team som chef/ledare/projektledare – du kommer att tjäna på det i längden!
Kör incheckning – utcheckning, ibland laget runt, använd emojis, trafikljus eller whiteboard för att uttrycka hur läget är lite mer på ett personligt plan.
Visste du att kommunikation med enbart röst är mer effektfullt när det kommer till empati och inlevelseförmåga än synen eller flera sinnen samtidigt? (Michael W Kraus, 2017). Kanske borde vi stänga av videon emellanåt?

Social distans handlar om fysiskt avstånd, men
behåll den emotionella och sociala närheten.

Enkla aktiviteter som ökar social närhet och kontakt. Tänk på att vara personlig – men inte privat:

• 10 saker om mig (redovisas på plattform tillgänglig för alla eller som presentationsrunda)
• 15-minuters schemalagda två-och-två-möten i teamet för att lära känna varandra lite mer
• Chef/ledare har enskilda möten med sina medarbetare
• Digital AW, quiztävlingar och/eller fikapauser.

5. Påtvingad isolering riskerar våra grundläggande psykologiska och sociala behov!
Att bli sedd, hörd och bekräftad är grundläggande behov hos oss alla och det tar inte hänsyn till extraordinära händelser som pandemier eller kriser. Ensamheten kan kännas mer när all social kontakt på arbetsplatsen tas från oss i distansarbete. Se alltså till att både du som chef/ledare och ditt team får känna sig sedda, hörda och bekräftade. Fråga dina teammedlemmar, som grupp och enskilt med var och en, hur de vill att ni har kontakt, hur du ska ge och få feedback och hur ni bäst kommunicerar under tiden av distansarbete.

Do not assume – try asking

Kanske är det så att dessa enkla saker kommer att vara avgörande även efter covid-19, pandemi eller kristider? Låt oss hoppas att vi i vår utvärdering och uppföljning av denna period kan se tillbaka på en tid när vi lärde oss något nytt och värdefullt - trots allt!

Cecilia Jonsson, EI & EQ expert på eiacademy.se

by Cecilia Jonsson

Vi har gått med i håll Sverige igång!

Vi har gått med i initiativet Håll Sverige Igång. Tillsammans med andra företag och företagare ser vi till att hålla igång företagsamheten när det behövs som mest. Om vi kan upprätthålla sysselsättning kan vi bidra till ekonomisk och emotionell stabilitet när mycket annat skakar omkring oss. Var med och skapa nytt - trots omständigheterna!

by Cecilia Jonsson